Blog Image

snickeriet

om bloggen

att följa och kommentera projekt vid min hyvelbänk

nytt 50- 60-talskök

huset Posted on 2019-03-17 19:03

När vi flyttade hit för snart tio år sedan var köket ett hopkok av gamla stommar och dörrar. Alla luckorna hade ekutseende men på vissa var det folie och på andra faner. Gångjärnen var av olika typ. Stommarna var både av modultyp och platsbyggda. Det var inte bra planerat. Köket är stort, här är över fem meter bänkyta men det var bara en halvmeter mellan vask och spis. Golvet var täckt av en mörkbrun plastmatta som imiterade korkgolvsrutor. Sammantaget var det mörkt och opraktiskt.

Redan från början visste vi att det skulle göras om, men det tog ett tag innan vi kunde ge oss på det.

Planeringen var nummer ett, men också, vad för slags kök skulle det vara?

Det hör till saken att jag under några år i början på tjugohundratalet sålde och ritade kök, först för Ikea och sedan för HTH. Jag blev mer och mer fascinerad av de kök som inte fanns i deras sortiment. Överfalsade luckor. Det är något tilltalande över en lucka som försvinner in i stommen och inte skvallrar om sin tjocklek.

Huset byggdes i slutet på fyrtiotalet, men det var ingen självklarhet att vi skulle vara trogna den tiden i köket. Vi ville framförallt att det skulle bli fräscht, ljust och funktionellt. Till slut fastnade vi ändå för ett historiskt kök som skulle kunna varit byggt någon gång på femtio – sextiotalet. Kanske är det också ett utslag av nostalgi. Vi har båda vuxit upp i just sådana kök.

Planeringen blev ändå lite modernare med fler och delvis annorlunda lådor än vad man såg då. Speciellt skafferiet som placerades i djupa breda lådor med alla varor lätt åtkomliga. En flört med de lådsektioner som förr byggdes med en till tre grunda lådor följt av en undre lucka, som hos oss blev till djupa lådor för kastruller, flankerar spisen.

Vaskskåpet fick sin traditionella utformning med en täckbräda som döljer hoarnas undersida när man öppnar luckorna. Vi behöll den rostfria vasken i tjock plåt och blandaren fick bli en klassiker med två grepp. Diskmaskinen fick sin plats till vänster om vasken och det medges att det inte är helt optimalt. Sveriges stränga uppfostrare av köksplanerarskrået, Alice Thiberg (för övrigt född här i trakten), hade nog menat att den kommit för nära hörnet, när sådana stora ytor som här finns till hands. Jag försvarar mig med att vi har ett bord till höger och att det inte hade gått att komma förbi på den sidan med luckan nere. Men är inte övertygad om att hon skulle godkänna den förklaringen.

Skivorna runt diskbänken är i laminat med det ljusa mönstret av Virrvarr kantad med valnöt medan två massiva valnötsskivor kantar spisen. Rester från gesällprovet för många år sedan. Mellan överskåp och kakel är listen också fanerad med samma tjocka faner, 1,5 mm i amerikansk valnöt, som på mitt gesällprov.

I det klassiska enkla vita kaklet med mörk fog sitter runda svarta envägsuttag. Under överskåpen ville vi ha Linestra armaturer. Den första omgången ljuskällor beställdes i glas och det är ingen bra idé. Det är lätt hänt att man slår i dem när man arbetar och antingen lossar de då och krossas mot bänkskivan eller så skär man sig på dem med handen. Nu sitter där ljuskällor i plaströr med ledlist inuti. Över fönstret är monterat en glob på porslinsockel från Iföverken.

Alla vitvaror är fristående och vita, fläkten är en fristående retromodell från Franke fritt efter Futurums gamla storsäljare.

Länge var det tänkt att luckorna skulle vara i en grå nyans. Rummet ligger dock mot norr och öster vilket gör att ljuset oftast är kallt. Därför började vi titta på något varmare och fastnade till slut för en riktigt vitaminberikande gul nyans. Nu är här alltid ett varmt och trivsamt ljus tack vare den färgen. På golvet ligger 30 x 30 plattor i linoleum.

Snickerierna då? Stommarna är från Ikea och överskåpen är takanslutna. Hyllplanen kapade i bakkant och indragna. Luckorna har jag gjort själv. De traditionella luckorna var uppbyggda på en enkelt ihopsatt träram med bikakemönstrad papp för att ge stabilitet åt skivmaterialet. På det pressade man masonit eller plywood. Sedan fräste man falsen och likaledes den yttre rundningen. De lyxiga köken hade faner men de allra flesta var handmålade. Det blir en lätt och fin lucka på det sättet, men idag betraktas en sådan metod som arbetskrävande. Idag har vi också MDF, det hade de inte då. Så jag har helt enkelt fräst en fals i en MDF skiva och därefter fräst en rundning. Gångjärnen är gjorda för träfiberskiva med koppmontering i luckan och med synlig gångjärnssida utanför falsen. Handtaget är Stil 555 med genomskinlig plastbricka.



glasdörren

huset Posted on 2012-12-31 23:37

För över ett år sedan startade vi med att snygga till husets innerdörrar som allesammans sett ut så här:


De var klädda med ett plastfolie som skulle efterlikna ek. Under foliet är det en mahognybetsad plywood. När man limmade foliet har man först putsat dem grovt. Det ursprungliga utseendet har inte gått att bevara. Alla dörrar (utom den på bilden ovan) är nu slipade och spacklade och sedan penselmålade med vit lackfärg.

I vårt förra boende, en 40-tals lägenhet, hade vi en mycket vacker innerdörr med fem liggande råglasfält.

Vi bestämde att vi skulle försöka kopiera den och nu är den ena dörren av två nästan färdig. Grundmålningen är klar, men spackling, målning och låsbeslag återstår.


Jag har inte gjort en helt ny dörr utan använt mig av den gamla. I den plana dörren har jag sågat upp ett stort hål som sedan avdelats med fyra nya spröjs. Den gamla yttre ramen i dörren är alltså kvar. Vi hade också tur att få tag i en 30-40 år gammal glaslist på en anrik brädgård som var i en nättare dimension än vad man gör nuförtiden. Det går 2 meter glaslist till varje fält och sida, totalt alltså 20 meter till en enda dörr.

Dörren på bilden längst upp i den här postningen är nu sist kvar att göra i ordning.



fönstret målat

huset Posted on 2012-12-31 22:47

Inomhusfönstret till toaletten på andra våningen (se tidigare inlägg) har suttit på plats länge, men det fick inte foder förrän nu i julhelgen och sista lagret färg har nu också torkat.


Vi är riktigt nöjda! Snett mittemot fönstret sitter ett fönster som vetter utåt och därifrån hämtar detta fönster sin dager. Ljuset som silar in genom råglaset dagtid är sjukt vackert. Bilden visar hur fönstret ter sig i trappan.



M A S O N I T

huset Posted on 2012-10-02 19:10

I hallen har vi en garderob i masonit, målad i samma märkliga stänkputsliknande tjocka färg som i resten av hallen. På sjuttiotalet har man klätt in hela hallen, från golv till tak, med “bilhandlarpanel” med ekutseende. Detta limmades med kontaktlim och spikades med kopparklädd stålspik. Eftersom det var kört att få bort färgen och kontaktlimmet fick jag ta bort det yttre lagret masonit.

Det är två lager limmade och spikade på tunna fururamar.

Upp med ny fantastisk masonit! Det är ett fantastiskt material! Levande, till skillnad från dagens skivmaterial. Även om man fuktar och låter det vila över natten innan man spikar upp det, så blir det aldrig helt slätt. Masonit är också helt fritt från tillsatt lim. Inga ohälsosamma emissioner här. Bara träets eget lignin som frigörs när träfibrerna sprängs av vattenånga och högt tryck.

I våras skickades den sista svenska fabrikens utrustning till Thailand.

Nu ser garderoben ut så här:


Man får passa på och njuta innan den tapetseras/målas över.



planhyvling och fräsning av foder

huset Posted on 2012-08-08 00:43

Fodret till det nya fönstret måste specialköras för att stämma med övriga foder i huset. Om dessa lister funnits på brädgårdarna en gång i tiden så gör de i alla fall inte det längre. Alla foder och golvlister är 16 mm tjocka. De har en radie som är lika med tjockleken. Golvlisterna bara på ena sidan och fodren på bägge sidor. Jag köper planhyvlade lister färdiga och hyvlar ner dem. Radien fräsen jag själv.

Utrustningen är en svensktillverkad kombinationsmaskin i gjutjärn från Stenbergs i Stockholm. En KEV 600 (610 mm hyvelbredd). Stenbergs överlevde alla andra tillverkare med sin modell. Jonsered gjorde också en mycket fin maskin. Sajo var ytterligare en annan tillverkare med en enklare modell. Detta är Stenbergs sista modell med separata motorer och därmed ingen omläggning av drivremmarna. De gjorde också en mindre modell med 310 mm hyvelbredd.




ett fönster

huset Posted on 2012-07-16 22:42

Det sker annat också vid hyvelbänken. Stolen måste stå åt sidan ibland. Igår lade jag sista (nästan) handen vid ett “innefönster”.

På andra våningen i vårt hus, som är byggt 1947, har man på 70-talet gjort en toalett precis ovanför trappan.

Vid tiden för husets tillkomst var det fortfarande vanligt att man byggde inomhusfönster eller överljus (fönster ovanför dörrar) i mellanväggar, till rum som inte var utrustade med fönster i fasaden. Man fick helt enkelt in dagsljus överallt.

Denna sent tillkomna toa saknar förstås detta, så vi bestämde oss för att försöka få det hela att stämma bättre med huset.

Fönstret ska inpassas i väggen mot trapphuset, som innan toaletten byggdes bestått av ett enkelt räcke ner mot trappan. Denna vägg har varit täckt med fuskpanel och varit helt död att se på. Den förändring vi gör lyfter också fram det gamla räcket genom att vi minskar väggens tjocklek någon centimeter. Därigenom hoppas vi att man får en förnyad känsla för trapphusets ursprungliga utseende.

Bilderna visar hur jag fäller in gångjärn i bågen på det nytillverkade fönstret och hur bågen ser ut i karmen efter att den är inpassad. Bågen ska förses med “småhamrat” råglas.